Om

Anspråkslösa betraktelser av dåtiden, samtiden och framtiden. Den som kan tyda tecknen i skyn sveps inte så lätt iväg, när den annalkande stormens första kastvindar drar fram och sliter tag i en.

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Börja blogga!
Helt på svenska!
Börja blogga hos oss.
Skapa din blogg!

Historisk omvälvning

Hela den kristna ideologin skälver i sina grundvalar men ytterst få känner till det. Det finns fragment i Bibeln som beskriver Jesus födelse, levnad och bortgång men referenser till dåtida personer, platser och dokumentation saknas helt. Fram till nu, för forskaren och historikern Ralph Ellis har lyckats lösa gåtan om uteblivna historiska fakta. Det hela utgår från en maktkamp mellan den romerske kejsaren Vespasianus och en hittills okänd kung av Edessa från Syrien, numera sydöstra Turkiet. Dispyten gällde till det yttre en taxeringsfråga men i förlängningen vem som ägde rätten att styra hela medelhavsregionen inklusive Rom. Kungen av Edessa hette "Izas Manu" och var en kung av Persien med rötter i Egypten. En händelse ledde till att detta kungahus utvisades ur Persien och blev tvungna att etablera ett nytt rike i Syrien och Judeen. Oenigheten med Rom ledde till den Judiska revolten som kulminerade år 66-70 e.Kr. med Jerusalems förstörelse. Rebellerna förlorade sitt befrielsekrig. Ledaren, Izas Manu, greps och korsfästes.

Men, säger väl vän av ordning, Jesus levde inte ens under tiden för Jerusalems förstörelse. Nu har det dock visat sig att han sannolikt gjorde det. Historikern och skribenten Josefus Flavius lät medvetet förvandska tidangivelser, på Vespasianus order, vissa namn och platser blandades även om. Hela Jesus levnad flyttades tillbaka i tiden, ca 40 år. En annan redogörelse för händelseförloppet "sockrades upp" av Josefus till en slags sagoskildring, föreställande en mild och from Jesus, predikandes fred och icke-våld. Detta blev grunden till det Nya Testamentet, borta var alla referenser om en krigarkung som med svärd i hand ville befria folket från ett dignande skatteok, pålagt av Rom. Med detta ville Rom försäkra sig om att framtida revolter inte skulle uppstå. Jesus var ingen enkel snickarson, men en upphöjd Kung av Syrien och Egypen, den sista av Faraoernas ätt. Tillika var hans hustru, Maria Magdalena, ingen vanlig kvinna av folket, utan den stormrika dottern till den persiske drottningen Julia Ourania.

Mot alla odds överlevde Jesus korsfästelsen. Han togs ned från korset av samme Josefus, som ju var bundis med romarna. Jesus kvicknade till (med vissa kvarstående men) och smugglades ut från Jerusalem. Han fördes till romarrikets då yttersta utpost, Chester i England, där han under strikt övervakning vistades till sin död. Maria Magdalena flydde till Frankrike med båt, tillsammans med en grupp kvinnor. Hennes nya kungadöme "Orania" grundas där men måste senare flytta till Nederländerna. Ur denna klan väljs sedemera en Kung av England och en avgörande strid utkämpas i Irland mellan kungadömet Orania och den Katolska kyrkan. Oranierna, som står för begreppet Gnosis (fritt tänkande) vinner slaget vilket lägger grunden för hela den västerländska protestantismen. Rebellernas ledare förlorade huvudstriden men ättlingarna tog upp det fallna baneret och kämpade vidare, därigenom var inte allt förgäves. De romerska potentaterna rev ner och ödelade, som brukligt var, men fragment av sanningen klarade sig. Från dessa återskapas nu historien.

Uppgifterna som kommit fram i ljuset är sannerligen en het potatis. Kristna församlingar och diverse historiker spyr eld och galla över allt som rubbar deras befintliga världsbild. Ralph Ellis får kontinuerligt en skopa ovett från olika håll, men eftersom han är väl påläst så kan han bemöta kritiken med välgrundade fakta. Själv råkade jag skriva en kommentar om "den nye Jesus" på en kristen sajt; det togs inte väl upp. Inlägget, som var vänligt och sakligt, blev inte bemött med skepticism eller ilska; det raderades helt och hållet! Kanske förståeligt, om grunden för hela deras verksamhet ifrågasätts. Men det ena behöver inte utesluta det andra, anser jag. Kung Izas Manu kan mycket väl ha varit en upphöjd personlighet, en "man av Gud" som på sitt sätt förmedlade sambandet, förbundet mellan människan och hennes skapare. Varför skulle inte Gud, i mänsklig gestalt, kunna gå i strid för det sanna och det rätta. Dåtidens människor var förvisso ofta "flåbusar", det räckte nog inte alltid att vända andra kinden till.

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Det vertikala jordskalvet



Just nu märks en påtaglig nervositet hos personer som regelbundet följer himlakroppen Nibiru, solens binära tvilling. Personerna som avses är vanliga människor i alla länder som med hjälp av egna såväl som statliga mätinstrument följer skeenden i vår kosmiska närhet. Stjärnan Nibiru, rödaktig i färgen, har visat sig vid horizonten mer än en gång. Dess relativa storlek är imponerande, uppvisande flera gånger solens diameter. Detta behöver dock inte betyda att dess faktiska storlek överträffar solens, det kan vara en projektion vi ser medan den faktiska storleken är mindre i omfattning. Att projektioner av himlakroppar uppträder beror troligen på att atmosfären regelbundet sprejas med kemikalier (chemtrails). Kemikalierna, bland annat aluminium och barium, syftar bland annat till att skapa ett skikt i luftlagren som döljer det som faktiskt finns därute. Det är en mörkläggning som pågår och dessvärre lyckas myndigheterna oroväckande bra med den manövern. Avancerade linssystem ute i rymden i kombination med en artificiell sol (du läste rätt) kompletterar distraktionen.

Det är ett helt följe av himlakroppar som nu närmar sig utifrån. Härföraren i skaran sägs ibland vara en brun dvärgstjärna. Jag vill dock hävda att Nibiru i själva verket är en neutronstjärna med oerhörd tyngd och ett kraftfullt magnetfält. I följet kan dessutom finnas två röda dvärgstjärnor, ett par gasjättar samt några ordinära planeter. Till detta måste läggas medföljande månar, en skur av asteroider samt flera moln innehållande stoft och gas av olika slag. Jag vill betona detta; hela denna veritabla procession av små och stora objekt är alldeles inpå oss nu. En del av Nibirus planeter är så nära att de stundom passerar mellan vår sol och jorden. Vore det inte för den utplacerade solsimulatorn så skulle solförmörkelser ha inträffat ett antal gånger, med rejäl uppståndelse som följd. Vi talar här alltså om solförmörkelser som inträffar helt utan månens medverkan. Ett omedelbart bekymmer är dessutom rapporter om att asteroidskuren befinner sig oroväckande tätt inpå i tid och rum. Dessutom sägs ufo-farkoster ha dykt upp, liksom för att överse skådespelet.

En generell krismedvetenhet är önskvärd; skaffa dig en överblick av situationen, se om ditt hus och dina närmaste. Räkna inte med att bli varnad i god tid av nyhetsmedia, policyn har hela tiden varit att människor inte skall skrämmas upp i onödan. Katastrofen anländer plötsligt och utan förvarning, just som den dagen då jordskalvet drabbade Sumatra och tsunamin drog fram mot intet ont anande människor. Hur kommer förloppet att se ut? Svårt att säga, troligen blir vi förvarnade av meteoriter som faller allt tätare och blir allt kraftigare i storlek. Därefter kommer skakningen, likt ett jordskalv men som anländer uppifrån. Normala jordskalv skakar sakta från sida till sida. Detta skalv skakar uppifrån och ner, med en frekvens som KAN vara så hög att rörelsen inte syns för blotta ögat. Byggnader kann komma att formligen pulvriseras i utsatta områden. Men skalvet är riktningsberoende. Förutsatt att Nibiru befinner sig nära ekliptikan kan länder nära ekvatorn drabbas hårdare än andra områden, ingen plats kommer dock skonas helt från denna grundläggande omvälvning.

Det är dags att ta ställning. Du kan välja att förbli passiv och inte göra något utöver det du brukar. Ett problem med det är att chock och handlingsförlamning kan bli följden när det hela brakar loss. Då blir det lite väl mycket att ta in på en gång, inklusive alla beslut som måste fattas, snabbt och koncist. Alternativet är att vara åtminstone lite förberedd. Att ha en förutbestämd tillflyktsort att bege sig till. Att ha några grundläggande förnödenheter som ett spritkök, tändstickor, några konserver, tält och liggunderlag. De mentala förberedelserna är kanske ännu viktigare än de materiella. "Kognitiv dissonans" (mental förnekelse) kan bli konsekvensen av att inte då och då, i tanken, ha rört sig utanför sin bekvämlighetszon. Få i Sverige har en tro på Gud, en förtröstan om att få hjälp i tider av nöd. Men försök ändå att ha en tro på det goda och rätta, att inte hemfalla till egoism och girighet när det börjar bli kritiskt. Den som i svårigheter förmår hjälpa andra efter bästa förmåga har visat god vilja. En sådan person skall makterna hålla sina skyddande vingar över.

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Sagan om Ringens omvända symbolik

När jag tänker på Sagan om Ringen av JRR Tolkien, i synnerhet filmatiseringen, så slås jag av hur vissa fundamentala begrepp har vänts på huvudet. I det stora hela är berättelsen, och föregångaren "Silmarillon", en otroligt träffsäker skildring av gudarnas och människornas existens, om allt som skett och allt som kommer ske på jorden. Vi introduceras med Härskarringen, ett kraftfullt redskap som sätter bäraren i kontakt med "Mörkrets herre", Sauron. Det sanna livets ring är, enligt mig själv, ett andligt redskap som underlättar användarens kontakt med sin intuition, sin skapande kraft. Ringen har alltså förvanskats till att skildra ett ockult föremål som underlättar kommunikationen med demonernas värld och deras furste. Det finns ett antal sådana redskap idag, från ouijaboards och tarotkort till moderna mobiltelefoner med sina intelligenta "assistenter". Utmärkande för alla är att de trollbinder användaren och tvingar denne till uppmärksamhet och underkastelse. Assistenten blir till slut herren, användaren den paralyserade slaven.

Den onde herren Sauron har i Sagan om Ringen gjorts till en nidbild av verklighetens historiske Nimrod, Marduk eller Enmerkar, som är en och samma person. Denne härskare var en krigsherre, men en härförare som slogs FÖR människorna och deras rätt att finnas till. De världsliga makterna, som bestod av andra väsen än människor, var maktlystna och avundsjuka, de såg människorna som ett hot och ville utplåna dem. Det stora och utdragna kriget i Sagan om Ringen handlar just om dessa båda falanger men rollerna har kastats om. Det onda röda allseende ögat i berättelsen är även det en förvrängning av Guds allseende öga, ögat i pyramiden eller triangeln. I filmen har det onda ögat dessutom erhållit en distinkt reptilliknande karaktär, med lodrät pupill. Trots att reptilrasen uppenbarligen har varit ett av de ledande folkslagen i mänsklighetens tillblivelse så demoniseras idag deras förehavanden. Vart man än vänder sig bland olika företrädare i "sanningsrörelsen", nästan samtliga är beredda att utmåla reptilerna som mänsklighetens största fiende.

I ringens värld är det mörkrets furste som manipulerar och vanställer människor och alver och skapar ondskefulla och groteska orcher. I verklighetens värld är det jordens makthavare som ingår oheliga allianser med utomjordiska falanger och skapar förtappade, själlösa hybrider. I boken kommer ett mörker från norr och utbreder sig över världen. I filmen ses ett rött flammande sken mot horisonten i norr. Berättelsen låter förstå att det är Saurons ondska som växer i styrka. I levande livet ser vi idag ilsket röda och violetta skyar vid solnedgången, som märkligt nog dragit sig mer mot norr. Solens binära tvilling Nemesis har börjat höja sig över ekliptikan, få höjer ännu på ögonbrynen men det är bara början. När Nemesis existens till slut blir ett omisskänligt faktum kommer alla automatiskt identifiera fenomenet som något ont. Men Nemesis är en högre personifikation av Nimrod och i den rollen verkar denna himlakropp som en befriare av allt stagnerat och ruttet på jorden. Mycket kommer att brytas ner men det är i praktiken en pånyttfödelse.

Sagan om Ringen slutar med att Frodo, i strid med Gollum, lyckas kasta ringen i domedagsbergets eld och förgöra den. Verklighetens Frodo inser faran med det ockulta och lyckas frigöra sig från dessa redskap. I ringens värld leder det till att Sauron förlorar sin kraft och sin gestaltning på jorden. I vår värld innebär det att demonfurstens makt är bruten, han är avslöjad och kan inte längre utöva sin nedbrytande influens. I berättelsen skakar jorden vid tidpunkten för Saurons undergång, mörkrets makter flyr. För människan idag kommer utvecklingen gå i samma riktning. Vid tidens fullbordan skall Nemesis yttre kraftfält nå fram till jorden. Resultatet blir ett jordskalv av en magnitud som inte setts på tusentals år. Då skall många materiella värden gå förlorade; vägar och byggnader rasa, broar falla och hamnstäder mejas ner av vattenmassor. Folk ska sörja de rikedomar de en gång förfogade över men skall glädjas över sin nyvunna frihet. För de har levt i en dunkel bubbla utan att veta om det, plötsligt är det som om de vaknade upp ur en ond dröm.

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Äldre inlägg

Nyare inlägg