Om

Anspråkslösa betraktelser av dåtiden, samtiden och framtiden. Den som kan tyda tecknen i skyn sveps inte så lätt iväg, när den annalkande stormens första kastvindar drar fram och sliter tag i en.

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Reklamfri blogg!
Skapa en egen blogg utan krångel eller teknisk kunskap.
Skapa bloggen nu!

De många aspekterna av Gud

Har begreppet "Gud" överhuvud taget någon relevans längre i dagens industriella och datoriserade samhälle? Sverige hör som bekant till en av de mest sekulariserade kulturerna i världen. Men ytterst få personer har ens en elementär uppfattning om vad Gud egentligen betyder, vad för slags väsen som fenomenet innefattar. Den gamla bilden av en gubbe med vitt skägg, sittandes uppe bland molnen har envist bitit sig fast i det kollektiva medvetandet. Men vem, med någorlunda förstånd i behåll, kan ansluta sig till en så absurd tokföreställning. "Jag har ändå någon slags tro", säger de flesta svenskar och avser då vanligtvis en vördnad för en jungfrulig, orörd natur. Övertygelsen om ett yttre medvetande eller en besjälad omgivning är mer ovanlig hos människor i gemen. Denna uppfattning återfinns mest hos schamaner, moderna häxor eller möjligvis New Age-anhängare. Men den mer klassiska bilden av Gud såsom en, god eller ond, auktoritet; lever den kvar i någon form? Om Gud var aktiv förr, varför inte fortfarande idag? Kanske är det först när livet hänger på en skör tråd som människor spontant vänder sig till Gud om hjälp. Men sen när faran är över; snabbt tillbaka till en sekulariserad världsbild!

Jag kallar mig schaman, jag kan reda ut begreppen åt er! Det finns många aspekter av Gud. Den högsta formen är en universell uppenbarelse; det oändliga alltet vars förkroppsligande även innefattar ett övergripande medvetande. Detta medvetande är opersonligt, dvs det har ingen egen agenda. Dess eviga uppgift är att vara sina individuella enheter (själar) behjälplig. Går man något längre ner i "hierarkin" så finner man den mänskliga universella guden. Det är samma oändliga gud men begränsat till den mänskliga sfären (summan av alla mänskliga väsen, överallt varande). Denna mänskliga gud är en självklar del av vår mänsklighet. Vi tar del av denna erfarenhet i processen av återfödelse, mellan döden och pånyttfödelsen. Även denna gudomliga aspekt är opersonlig, den är vad som är kvar när vi lagt av oss fysiska, eteriska och psykiska kroppar. Vårt medvetande växlar periodiskt mellan det individuella perspektivet och upplevelsen av "överallt varande". Återfödelseprocessen är en realitet. Det är inte så att jag "tror på" återfödelsen; jag vittnar om den. Jag är medveten om flera av mina tidigare liv och känner i stora drag de rutinmässiga stadierna i förloppet återfödelse, tiden mellan död och nytt liv.

Det finns även en personlig Gud i människans liv. Denna Gud är vårt högre jag, en oberoende själ som existerar i en parallell dimension. Vi delar livsväg med vårt högre jag, men medan vi upplever vår livsväg "efter hand" så erfar det högre jaget livsvägen "simultant", på en gång. Vår liv är, enkelt uttryckt, som en redan existerande filmrulle, vars innehåll vi erfar som i en biograf. Det högre jaget är liktydigt med "Helig Ande". Det är fullt möjligt för människan att komma i kontakt med sitt högre jag, detta kräver dock en andlig träningsperiod. Det motsträviga (och arroganta) jaget måste stå tillbaka till förmån för en annan del av vårt medvetande; samvetet (den ordlösa, bildliga delen av medvetandet). När så skett börjar mycket försynta och tystlåtna meddelanden nå medvetandet, som en viskning. Schamaner och visa män och kvinnor har lärt sig lyssna till denna röst, ibland låter de rösten "tala med deras mun". Helig Ande har full makt över människan och i de fall när individen i fråga inte lyssnar till befogade och tydliga anvisningar kan situationen snabbt ändras. När människan motverkar sitt eget syfte kan det högre jaget, handgripligt, gå in och styra in individen på en ny, mer gynnsam, bana.

Allting befinner sig i utveckling. Varje själ når, förr eller senare, upp till de enorma väsensgestaltningar vi kallar solsystem, stjärnhopar, galaxer och galaxhopar. Därifrån vänder själar åter, långt ner i de lägre dimensionerna. De gör denna resan som ett kärleksfullt offer, för att kravlöst och med stor empati hjälpa själar i nöd. Detta är helt införlivat i den universella utvecklingsplanen, helt frivilligt men en självklarhet för många. Ett sådant väsen har följt med på människans livsväg, genom många generationer. Väsendet har fötts och dött som människa, gång på gång. Med sin blotta närvaro har denna person lyft bördorna för många och visat på vägar som inte varit uppenbara. Denna Gud i mänsklig gestalt kan inte identifieras som tillhörande en viss folkgrupp eller en viss religion. Genom många återfödelser har denna gestalt skapat trosriktningar och övertygelser som levt kvar. Idag känner vi dem som ofta motsägelsefulla livsåskådningar. Men de utgår alla från en och samma universella själ som lämnat avtryck efter sig i olika sammanhang. De människor som velat följa denne person har kallats "Guds utvalda" men denna skara har återfötts i jordens alla hörn, i samtliga kulturer.

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Problemet med #metoo

Självklart är sexuella trakasserier inte okej, i någon form! Frågan är bara hur människor tar sig an och bemöter problemet. Frågan är också om problemet är korrekt beskrivet i media, där det idag kavlas ut som en flodvåg, utan någon som helst urskillning eller moderation. Manliga förövare utmålas nära nog ensidigt såsom syndabockarna i sammanhanget. Finns det då inga kvinnor som begår övergrepp i samhället? Givetvis är detta lika vanligt förekommande, skillnaden är bara att kvinnor istället, generellt sett, begår MENTALA övergrepp. Kvinnor blottar sig inte fysiskt, skulle de ändå göra det uppstår ingen provokation, män blir helt enkelt inte upprörda, möjligen förvånade. Däremot är kvinnor inga duvungar när det gäller att manipulera män inom olika positioner i samhället. Har de möjlighet skaffar de sig även sexuella fördelar, ofta dock inte lika fysiskt uttalade. Hur många kvinnliga chefer håller sig till exempel inte med "kontorspojkar", vars enda arbetsuppgift är att vara söta och tillgängliga. Så om man nu skall börja gräva i övergreppsfloden, ska man då inte dika ut HELA träsket?

Vad är det för fel med en sedvanlig polisanmälan vid övergrepp? Kvinnor som utsatts för övergrepp brukar ange några vanliga skäl till att detta är problematiskt: 1. Fallen läggs ofta ner efter en utredning, det sker inga åtgärder och förövaren går fri. 2. Kvinnan är mitt inne i en karriär eller en utbildning, gör hon en anmälan förlorar hon jobbet eller sin position. 3. Övergreppet är förknippat med skam och skuld, en polisanmälan drar fram allting i ljuset. Visst, men världen är ingen perfekt plats. Vad är det som säger att just du eller någon annan obehindrat skall glida fram i gräddfilen på livets karriärstege. Stötestenar möter vi alla i livet, vi möter dem vid olika tillfällen och på olika platser; ibland totalt frustrerande och katastrofala vad gäller tid och plats. Med andra ord; gräv där du står och visa lite civilkurage! Du kan beklaga att detta drabbade just dig men alla möter svårigheter, vi vet bara inte var, när och hur de dyker upp. Gå till botten med problemet; stå upp för dig själv och stå upp för de som kommer efter dig, som också kommer att drabbas om du förblir passiv.

Att kollektivt som en pöbel eller mobb dra fram och offentligt hänga ut enskilda individer är ett brott i sig, det är förtal och en kränkning av integriteten. Det spelar liksom ingen roll att du anser att han eller hon "förtjänar det", det är likafullt ett brott. Vill du sona ett övergrepp med ett annat övergrepp? Det liknar medeltiden då man band fast förövaren vid en påle vid torget, varefter invånarna kunde spotta på eller slänga ruttna ägg på vederbörande. Har vi inte kommit längre än så i samhället, tydligen inte. Över huvud taget är det ett problem att människor lägger sig i enskilda rättsmål i samhället. Misstänkta brott, som inte ens har bekräftats, kavlas rakt ut i media med bilder och intrikata detaljer. Är det rättssäkerhet och likhet inför lagen? Varför är gemene man så sjukligt nyfikna och intresserade av andras privata angelägenheter. Är det för att skyla över skeletten i egen garderob som människor fullkomligt grottar ner sig i kvällstidningarnas aldrig sinande skandaler? Vi behöver en allmän uppryckning vad gäller basal etik och moral och den bör helst börja redan i skolan.

Fenomenet #metoo har fått oöverträffad publicitet i TV, på internet och i tidningar. Varför denna enorma uppmärksamhet och varför just nu? Andra, världsomvälvande händelser, kan gå helt obemärkt förbi i nyhetsflödet. Tankarna går osökt till begreppet "distraktion", att liksom trollkarlen rikta fokus på ena handen medan något försvinner i den andra. Personligen litar jag inte på officiella nyhetsmedia och det borde ingen annan göra heller. Vi lever i en otroligt manipulativ tidsera. Alla bör ta ett steg tillbaka och tänka efter när "drevet" skenar iväg i en anvisad riktning. Var lite mera misstänksamma, fråga er vad man vill dölja i skuggan när ljuset riktas åt motsatt håll. Det är länge sedan som samhället månade om sina medborgare, idag är det "var och en för sig själv" som gäller. Myndigheter är inte längre tillgängliga som förr, de stänger in sig bakom låsta dörrar. Det gäller i synnerhet politiker, som på pappret skall vara folkets representanter och företrädare. Kanske är det inte så konstigt att sexuella övergrepp företrädesvis sker i maktens korridorer.

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Framför kulissen och bakom

 

"Himlen är oskyldigt blå", sjunger Ted Gärdestad i en av sina senare visor. Det förefaller dock som om himlen vare sig är blå eller oskyldig nuförtiden. En och annan iakttagare har börjat lägga märke till vissa egendomliga fenomen. "Konstigt", säger någon; "solen på sommaren är brännhet, man blir svedd men solbrännan har en underlig orange ton. Samtidigt kan det vara svinkallt i skuggan, så fort solen inte ligger direkt på kroppen. En annan betraktare konstaterar att vissa solnedgångar uppvisar enormt starka färger i rosa och lila, färger som aldrig observerats tidigare. Mycket observanta personer har sett att solskivan, då den lyser genom molnen varierar i storlek: Högt liggande moln, liten solskiva, lågt liggande moln; stor solskiva!? Vissa dagar är flygaktiviteten ovanligt intensiv; stråk av vitgrå, kvarliggande rök sprejas ut på himlen, ofta i solens närhet. Efteråt är luften påverkad, det kan bli påtagligt ansträngande att andas och förnimmelsen (smaken) är av metall; "brända elektroniska kretsar". Ibland ses en korona runt solen, likt en enorm ringformation. I ringens båda ändar ses ibland "bisolar", ett slags ljusfenomen. Månen utstrålar ett starkt ljus, alltför vitt i färgen. Somliga har även sett månen "dubbel", en mindre röd måne i bakgrunden. 


Vad är det då som pågår? "Ingenting alls", säger nyhetsmedia; "det vi ser är normala avvikelser och väderfluktuationer". Dessvärre är inte allt normalt, vi presenteras endast en bild av normalitet. Sanningen är snarare att vi lever i en illusionsbubbla, en konstruerad värld skapad av rätt så avancerad teknologi. Det kan låta rejält skruvat, men det är en artificiell sol som lyser på himlen, en mekanisk sol utplacerad i omloppsbana runt jorden. Utplacerade satelliter fångar upp solens ljus, riktar ljuset mot omvandlare som i sin tur matar in laserljus till solsimulatorn. Simulatorn är någon typ av gasurladdningslampa som skickar ljuset till en spegelreflexlins. Bakom denna fångar andra linser och prismor upp ljuset, innan det sänds mot jorden i form av konstgjort solljus. Även månen är manipulerad, dvs vi ser inte den verkliga månskivan. Exakt hur den konstgjorda månen är konstruerad är ännu oklart men det kan handla om en slags "skärm", även den utplacerad i omloppsbana runt jorden. På skärmen projiceras antagligen en detaljerad bild av månen, iklusive dess aktuella fas. Alternativt ser vi en tunn datorskärm på himlen som digitalt skapar en bild av månen. Vän av ordning frågar sig då: Varför skulle någon ens tänka på att genomföra en så dyr och teknologisk mardröm?
 

Makthavarna gillar konformism, normalitet, status quo! Saker och ting är i förändring i vår kosmiska närhet. Ett mindre oberoende solsystem, känt av våra förfäder, är på väg rakt igenom vårt eget solsystem. Detta nygamla solsystem består av en kompakt men mindre sol, sju planeter samt ett följe av kometer, asteroider, rymdgrus och stoft. Passagen får vittgående konsekvenser men makthavarna har beslutat att så länge som möjligt hålla nyheten dold för jordens invånare. Detta är inget lätt företag, det innebär omfattande sprejning av atmosfären med 'chemtrails', utplacerande av döljande linssystem i rymden och långtgående manipulering av information från rymdteleskop, jordbundna teleskop och webbkameror. Makteliten gör (på sätt och vis) ett otroligt jobb med detta företag. Problemet är att de medvetet ljuger för oss och undanhåller sanningen. Vi har rätt att få veta vad som sker men locket ligger på. Läckage i form av "visselblåsare" förekommer, men de får betala ett högt pris, inte sällan med livet. Ett antal astronomer har redan "försvunnit" sedan 1984, då upptäckten av "Planet X" offentliggjordes, för att strax efter dras tillbaka. Är då kulissen helt vattentät eller lyckas någon information ta sig igenom? Det beror lite på vår egen perception och världsbild!


Var befinner vi oss i denna passage av solen Nemesis med planeter? Oerhört svårt att säga men Nemesis planeter har redan börjat "ockultera", passera mellan vår sol och jorden. Därav "nyttan" med solsimulatorn, som då effektivt kan dölja himlafenomenet. Det finns andra användningsområden med en konstgjord sol och måne. Vår egen sol är starkt påverkad av Nemesis omgivande stoft av järnoxid; solen lyser inte längre lika intensivt, dess sanna ljus är numera rödaktigt. Därav nödvändigheten av en falsk måne, den riktiga månen har nämligen en rödaktig ton, då den reflekterar solens ljus. Nemesis planeter kan ses ibland för blotta ögat, men oftast som transparenta "reflektioner" i atmosfären. Planeternas avstånd och faktiska storlek är därför svår att bedöma. Därtill kommer makthavarnas linser och filter ute i rymden som hindrar eller förvränger bilderna. Kanske projiceras också bilder av föremål som de faktiskt VILL att vi ska se, det är extremt svårt att hitta pålitliga fakta i dagsläget. Dugliga forskare, ur folkdjupet, har trots allt kunnat få fram viss information. Bland annat tycks ett moln av asteroider och mindre planeter omge systemet Nemesis. Detta moln drar sig närmare, av allt att döma, det innebär sannolikt att viss "turbulens" är att vänta.

Äldre inlägg

Nyare inlägg